Fotografier från Tärnsjö - 50 st gamla bilder så här långt...

Rälsen lagd - Vagnar och Lok hemma - Nu kan nya hotellet i Tärnsjö rulla igång

2006-11-13T13:18:00.001+01:00

Publicerad

UNT: 2006-08-29

Snart är Tärnsjös "järnvägshotell" på plats. I helgen lades 180 meter räls utmed perrongerna vid stationen och om ett par veckor
anländer ånglokomotivet och de tre vagnarna.

Jakob Martinells idé att skapa ett vandrarhem av ett gammalt tågset är på god väg. Den ursprungliga rälsen revs år 1979. Tågtrafiken, som Sala-Gysinge-Gefle Nya Järnvägsaktiebolag startade år 1900, hade då lagts ner långt tidigare.

Säljer andelar
Nu sitter Jakob Martinell i stationshuset mest varje måndag och säljer andelar i vandrarhemmet. Tåg i Tärnsjö heter projektet som hembygdsföreningen står bakom. - Ett 40-tal privatpersoner har köpt andelar för 250 kronor styck. Varenda företagare i orten har också lovat att vara med och sponsra projektet, kommunen har redan gjort det. I vecka 37 räknar Jakob Martinell med att det 91,5 ton tunga ånglokomotivet skall lyftas på plats av en jättekran. Loket hämtas från Grängesberg och förs på järnväg till Heby och därifrån på en trailer sista biten.

Frukost i vagnen
Samtidigt kommer två sovvagnar och en restaurangvagn, av äldre modeller de också. I den senare vagnen skall frukost serveras de framtida gästerna. Förberedelser för att ansluta vagnarna till el, vatten och avlopp är redan gjorda. - Jättekranen är kostsam att hyra, det gäller därför att kunna göra alla lyften under samma dag. Loket är byggt på Motala verkstad år 1914 och försedd med en kol- och vattenvagn säger Jakob Martinell, som är fascinerad av Ångmaskiner. - Jag är övertygad om att också många tågentusiaster kommer hit för att titta.

Goda utsikter

Det finns mycket annat i Tärnsjöbygden att uppleva under sommarhalvåret och Jakob Martinell är också säker på att det ovanliga vandrarhemmet har utsikter att bli välbelagt. - Vi har flera museer alldeles i närheten liksom hembygdsgården och hantverksbutiken och naturligtvis Östa vid Dalälven och nationalparken.

Ljud från när och fjärran, noramål nu och 100 år gammalt

2006-10-14T00:01:00.002+02:00

Ljudupptagningar från vår bygd i nutid samt ljud från 1900-talets början inspelat i Bishop Hill.

Emigranter bygden Bishop Hill, till vilken många Nora- Tärnsjöbor emigrerade till på 1800-talet

Här, äldre man och äldre kvinna talar på Noramål
Från sidan: http://swedia.ling.gu.se/Ljud/Svealand/Uppland/Nora/nor_om_.mp3

Världen tredje äldsta ljudupptagningen innehas av en Svensk emigrant (Tärnsjö/Norabo?) som bosatte sig i Bishop Hill.

LYSSNA PÅ EN SVENSK FÖDD 1810 INSPELAD PÅ FONOGRAF 1904!

Bishop Hill-rullarna är en samling bestående av 110 fonografcylindrar, köpta till SLBA (http://www.slba.se) via en auktion i USA 1993. Rullarna innehåller bl.a. privata upptagningar av medlemmar från sekten jansoniterna som utvandrade till Bishop Hill, Illinois. Kolonin uppkallades efter sektledaren Erik Janssons hemsocken Biskopskulla i Uppland.

Tredje äldsta ljudupptagningen i världen innehas av en emigrant från Sverige som sig i Bishop Hill! Händige bonden Jonas Bergren lät 1902 konstruerade en kopia av Edisons fonograf och gjorde med den egna inspelningar från det året och framåt. I Bishop Hill gjorde denne Jonas Bergren en inspelning med skomakaren Peter Wickblom året 1904, bördig Nora Socken. Han lät honom bl.a. berätta om emigrationen och överfarten över Atlanten. Wickbloms inspelade röst är med säkerhet den äldsta svenska som finns bevarad på en ljudinspelning. Internationellt slås han bara av Tennyson (1809-1892) och Gladstone (1809-1898) vars röster också finns inspelade på fonograf.

Från sidan:
http://www.ljudochbildarkivet.se/

Ljudupptagning:
http://www.ljudochbildarkivet.se/SLBA/NOTISER/rost/bishop.wav

mms://193.10.72.44/cyl/V93-0026.wma

INSPELNING I BISHOP HILL, ILLINOIS, AV JONAS BERGREN 1902-1912

SÅNGEN YANKEE DOODLE FRAMFÖRS AV MANLIG SÅNGARE + FIOL- OCH PIANOACKOMPANJEMANG

Från sidan:
http://www.ljudochbildarkivet.se/

Ljudupptagning:
mms://193.10.72.44/cyl/V93-0061.wma

INSPELNING I BISHOP HILL, ILLINOIS, AV JONAS BERGREN 1904

FRAMFÖRANDE PÅ MUNSPEL-SOLO OCH SVENSKT MANLIGT TAL

Från sidan:
http://www.ljudochbildarkivet.se/

Ljudupptagning:
mms://193.10.72.44/cyl/V93-0070.wma

INSPELNING I BISHOP HILL, ILLINOIS C:A 1902-1912 AV JONAS BERGREN

SÅNGEN LOOKING HOMEWARD FRAMFÖRS KVINNLIG DUETT + PIANOACKOMPANJEMANG MED
APPLÅDER

ARTIST/ARTISTER: BERGREN, PAULINE LIND, SOPHIA

Från sidan:
http://www.ljudochbildarkivet.se/

Ljudupptagning:
mms://193.10.72.44/cyl/V93-0019.wma

Bishop Hill hade en egen valuta, tre dollar var dess värde

2006-10-13T23:42:00.000+02:00

Tågets tidtabell i Tärnsjö, från 1930

2006-10-13T23:38:00.000+02:00

Rallare som byggde vår jänväg år 1898

2006-10-02T20:15:00.001+02:00

Känner du igen din Farfarsfar eller Morfarsfar

Tärnsjö station 1920

2006-10-02T20:15:00.000+02:00

Tärnsjö, station vid Sala-Gysinge-Gäfle järnväg, Nora socken, Västmanlands län. Post- och telefonstation, af d.-kontor af A.-b. Svenska handelsbanken och Mälarprovinsernas bank, hotell, många handlande och handtverkare, betong-, cement-, snickeri- och torffabriker, mek. verkstad, flera kvarnar och sågar och 2 tjärbrännerier.

Från: http://runeberg.org/nfcj/0425.html och Nordisk familjebok 1920

Längst med spåret från söder mot Biblioteket är detta kort taget

2006-10-02T16:45:00.011+02:00

Kort taget upp ifrån Missionshusbacken ner mot Tärnsjö

2006-10-02T16:45:00.009+02:00

Kort taget riktning skolans gymnastikhall mot Biblioteket

2006-10-02T16:45:00.008+02:00

Ett gamalt fint kort på Tärnsjö Stationshus från 1902

2006-10-02T16:45:00.007+02:00

Kultur / Ur Gävle Dagblad:

http://www.gd.se/Article.jsp?article=85839:

En glömd järnväg / MINNESVÄRT

Järnvägen firar i år (2006) sitt 150-årsjubileum. Ett och ett halvt sekel har gått sedan det första ångloksdragna tåget rullade på en järnväg i Sverige. Det var den 5 mars 1856 på järnvägen Nora-Örebro. Senare under detta år stod Statens Järnvägars första sträckor, linjerna Malmö-Lund (17 km) och Göteborg-Jonsered (15 km) klara för trafik.

I våra trakter var sedan ett år tillbaka byggnadsarbetet på en järnväg från Gefle till Falun i full gång. Den första bandelen, Gefle-Kungsgården (32 km (stod klar i augusti 1857. Hela sträckan till Falun (92 km) stod färdig 29 juli 1859. Gefle Dala Järnväg (GDJ) var Sveriges första järnväg med tidtabellsbunden trafik.

Fram till år 1901 kom ytterligare tre privata järnvägar att anslutas till Gefle. Den sista av de tre var SGGJ, Sala-Gysinge-Gefle Järnväg (105 km). Redan från sin början kom SGGJ att bli styvmoderligt behandlad av det vid denna tid i staden allsmäktiga järnvägsbolaget GDJ. Stadens styrande var emot att Salabanan skulle få en direkt anslutning till efle. Järnvägen kom därför att anslutas till GDJ i Hagaström.

För att yttermera vidga sin roll som "förmyndare" över SGGJ vägrade GDJ Salabanan att få köra sina tåg de återstående fem kilometerna in till Gefle C. Ett omständligt lok- och personalbyte i Hagaström kom därför att förlänga restiden mellan Sala och Gefle med en dryg halvtimme.

Den enda större industrin utefter järnvägen var Gysinge Bruk. Trots att Gysinge Bruk var först i världen med att använda en elektrisk ljusbågsugn för framställning av stål kom bruket i finansiella svårigheter och verksamheten upphörde.

Järnvägen fanns kvar och fortsatte sin trafik fram till oktober 1937 då den förstatligades. På SJ blev järnvägen en "sekundärbana" med åtföljande "minimalt banunderhåll". Trafiken pågick dock i stort sett som tidigare.

Tågen bestod av fyra/fem tvåaxliga personvagnar dragna av ett ånglok. Högsta hastighet på banans fåtaliga raksträckor var 70 km/t. Många snäva kurvor var begränsade till 30 km/t och broarna över Gavleån och Dalälven hade 10 km/t som högsta fart.

Vid vissa vägövergångar måste tågen stanna för att lokeldaren och konduktören, vardera med en röd flagga i näven, skulle kunna bevaka vägövergången och stoppa eventuella vägfarande innan tåget kunde köra vidare.

I 1950-talets början fanns det två dagliga, i båda riktningar direktgående tågförbindelser mellan de två residensstäderna Gävle och Västerås. Vid denna tid var järnvägssträckan via Sala och Tillberga 143 kilometer. Järnvägens dragning var gynnsam eftersom tågen kunde köra i samma riktning hela sträckan från Gävle till Västerås.

Det ångloksdragna persontåget nr 773 avgick dagligen 8.38 från Gävle C. Efter korta uppehåll på småstationerna Mackmyra, Främlingshem, Hedesunda, Gysinge,
Tärnsjö och Runhällan kom tåget till Sala klockan 10.56. Efter ett uppehåll på 23 minuter, man måste fylla på vatten i ångloket, drog tåget vidare och var i Västerås 12.11. Tre timmar och 33 minuter, utan tågbyten!

Sedan dryga 50 år finns inga direktgående tåg mellan Gävle och Västerås. Sedan decennier är SGGJ uppriven och glömd. Vill man i dag åka tåg mellan städerna får man följande förslag från SJ:

Tåg från Gävle C 9.06, tågbyte i Uppsala och Sala, ankomst Västerås 11.33. Total restid 2 timmar och 27 minuter. Sträckan är i dag 214 kilometer, sju mil längre...

Vad har vi som reser mellan Gävle-Västerås vunnit femtio år senare? Jo, en timme och sex minuters restid. En avsevärd tid för en jäktad portföljbärare, för en flämtande resenär efter att ha släpat på väskor på två bytesstationer just ingenting!

De flesta stationshus utefter banan, till exempel Främlingshem (GD 2004-06-08) finns kvar. Järnvägsbron över Dalälven vid Gysinge (GD 2001-09-11), Sveriges längsta järnvägsbro vid förra sekelskiftet, står kvar och kan ses till höger när man på riksväg 67 åker över Dalälven. Järnvägsstationen i Tärnsjö är i dag ett intressant hembygdsmuseum. Lokstallet i Sala har rustats av den livaktiga järnvägsföreningen SKÅJ (Stockholms Kultursällskap för Ånga och Järnväg). Med välbevarade ång- och ellok är de närvarande under TÅG 150 i Gävle.

Bernt Forsberg

Vykort från Tärnsjö

2006-10-02T16:45:00.006+02:00

Tåg i Tärnsjö

Gamla tågvagnar i Tärnsjö blir vandrarhem, nästa sommar kommer tre tågvagnar vid Tärnsjö Järnvägsstation att börja fungera som vandrarhem. Men redan nu finns tågsetet på plats vid stationen. Tågtrafiken i Tärnsjö upphörde 1963 och tio år senare revs rälsen upp. Med en budget på en dryg miljon och med flera tunga myndigheter som sponsorer skall vagnarna nu sättas i skick av en grupp entusiaster. Sovkupéer skall byggas och restaurangvagnen snyggas upp, samt ett lok ska på plats. Hör Maud Plantin och Jakob Martinell berätta om projektet i lokalradion.
> HÄR > http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=950088

Kort taget från Sv Kyrkan med gamla skolan och Biblioteket nedre högra hörnet

2006-10-02T16:45:00.003+02:00

Här provbelastas jänvägsbron vid Gysinge

2006-10-02T16:45:00.001+02:00

Bild från 1930 - Järnvägsbron över Dalälven till Gysinge fick bara köras i 10 km/tim

2006-10-02T16:45:00.000+02:00

Runhällens Station då det begav sig...

2006-10-02T16:17:00.002+02:00

Råsbo - Råsboda Station 1920

2006-10-02T16:17:00.001+02:00

Stationen i Kerstinbo 1920

2006-10-02T16:17:00.000+02:00

Edvin Bengtsson 1970

2006-09-29T11:42:00.037+02:00

Hälsocentrat i Lackbäck 1880, att dricka brunn var en tidstypisk företeelse

2006-09-29T11:42:00.036+02:00

Gammalt och nytt möts, strax före rivningen av gamla skolan 1989

2006-09-29T11:42:00.035+02:00

Tärnsjö fotboll A-laget från 1964

2006-09-29T11:42:00.034+02:00

Målvakt: Helge Pettersson och spelarna Börje Karlsson, Stig Norgren, Alf Welander, Bosse Norgren, Kalle Karlsson, ? Englund, Olle Karlsson, Rolf Larsson, Leif Person, Helge Pettersson, Bertil Karlsson och Folke Karlsson. Tack för uppgifterna, du som skrev...

Varje ort av betydelse hade förr ett mejeri, Tärnsjö mejeri från 1958

2006-09-29T11:42:00.033+02:00

Tärnsjö sågverk "Sågen" 1930

2006-09-29T11:42:00.032+02:00

Stationen i Tärnsjö som den var förr

2006-09-29T11:42:00.031+02:00

Stationen i Tärnsjö, full aktivitet vintern 1930. Texten under är 20 år yngre och handlar om stormfällningen och dessa transporter.

2006-09-29T11:42:00.028+02:00

"Trettondagsuren"

Trettondagsafton 1954 drog en våldsam storm fram över Gästrikland. Stormen, den så kallade "Trettondagsuren", fällde träd i parker och esplanader, välte bilar m m. Lastfartyget "Nejdan", försvann med man och allt i Gävlebukten och har först på senare år återfunnits. På banan Gävle - Uppsala, blåste vid Tierp en hel lada (!) upp på spåret, vilket blev blockerat nära ett dygn.

I sydöstra Gästrikland vräktes skog för miljonvärden över ända. Värst utsatt var området norr om Dalälven, dåvarande Österfärnebo och Hedesunda socknar.

Gamla Sala - Gysinge - Gävle Järnväg även kallad för "Salabanan" gick igenom dessa områden, där vägförhållandena 1954 inte var av vad som idag kan kallas god standard. På Salabanan hade sedan något år ångloken ersatts av rälsbussar och lokomotorer.

När våren kom år 1954 började uppröjningsarbetet i skogarna och avsevärda mängder timmer släpades fram till Salabanans stationer Hedesunda, Gysinge och Runhällen. Timmerupplag fanns även i något mindre kvantiteter i Tärnsjö och Kerstinbo. Vägarna var, som tidigare nämnts, inte tillräckligt bäriga för tunga timmertransporter, varför järnvägstransport var det enda möjliga.

Lokalgodstågen på Salabanan, nr. 7131 och 7134 drogs numera av tvåaxliga lokomotorer med dieselhydraulisk drift. De var tillverkade av Maschinenfabrik Kiel AG, MaK, och kom därefter att allmänt kallas för "Mackar". Lokomotorerna, som kommit till Salabanan året före stormen, krånglade mycket i början, varför
ånglokfortfarande kom att bli ganska vanliga i godstågen.

Skogarna som fälldes av stormen, ägdes till största del av Korsnäs Bolag, varför det mesta timret gick till Korsnäsverken i Gävle.

Man kom ganska omgående underfund om att lokomotorerna var alldeles för svaga för de numera tunga godstågen. Ångloken kom återigen att dominera på Salabanan.

Jag var under dessa år anställd vid SJ i Gävle som lokbiträde. Jag kommer väl ihåg att ett dagligt extrajobb på "skubblistan" var godstågen på Salabanan.
Förutom de tidtabellsenliga två godstågen kunde ibland även extragodståg sättas in. Normalt åkte vi i sydlig riktning ned till Gysinge med 7131. I Gysinge fick vi avbyte av personal som kom pass med 773 med avgång från Gävle C vid 9-tiden. 7131 innebar tjänstgöringsbörjan vid 4-tiden på morgonen och vi kom tillbaka till Gävle, pass med 774 ungefär vid 14-tiden. 7131 var en lätt tur, bestod mest av tomvagnar och några finkor. Vi växlade lite i Mackmyra och Hedesunda innan vi var framme i Gysinge vid 9-tiden. I Gysinge förekom en del växling, vi tog vatten och gjorde tåget klart för våra avbytande kollegor.

Den andra turen var längre. Efter avbytet i Gysinge tog vi 7131 till Sala, med växling på mellanstationerna Tärnsjö och Runhällen. Väl framme i Sala blev det kol- och vattentagning samt framväxling av det återgående godståget 7134.

På hemvägen hängdes det på åtskilliga lastade timmervagnar i Runhällen, Gysinge och Hedesunda. Tåget kom mestadels att bestå av 60 axlar varav ca 50 var lastade med timmer. Vattentagning i Gysinge och tidtabellsenlig ankomst till Gävle Norra 19.40, (om vi hade tur).

Det var alltid E - eller E2-lok i tågen, de enda loktyper som jämte J-tankarna, var tillåtna att trafikera banan. De lok som förekom var E-loken nr 901 och 1089, den senare var försedd med B-lokstender. E2-orna var 951, 1457, 1459

och 1461. Av de senare var 951 och 1457 en gång i tiden OKB litt. nr 2 respektive nr 8.

Det var aldrig några svårigheter att hålla ångan, E-loken var lätteldade och Salabanan hade inga större stigningar, den var i stort sett horisontell. Största
tillåtna hastighet på banan var för godstågen 50 km/tim, persontågen fick köra med 60, Vi fick stanna och själva veva bommar på en del platser, banan var en idyll.

Två betydande hastighetsbegränsningar fanns efter banan, det var broarna över Dalälven vid Gysinge och bron över Gavleån vid Åbyfors, båda ställena hade max
sth 10 km/tim.

Timmertrafiken pågick ända fram till slutet av år 1956, då allt stormfällt virke var borta. Jag har antecknat att jag den 20/12 1956, eldade 7134 Gysinge - Sala – Gävle Norra med E2-loket 1459, denna dag var den sista som jag hade nöjet att få åka ånglok på Salabanan.

Bernt Forsberg

Från sidan: http://www.historiskt.nu/

Tärnsjö kyrkspängerna, Hagudden 1923

2006-09-29T11:42:00.026+02:00

Vy mot Svenska Kyrkan från 1920

2006-09-29T11:42:00.025+02:00

Färnebofjärdens Nationalpark, logo

2006-09-29T11:42:00.024+02:00

Förr gav telefoner och uppkopplingar arbete i Tärnsjö, här växelhuset

2006-09-29T11:42:00.023+02:00

Östavikens Ångsåg från 1920

2006-09-29T11:42:00.020+02:00

Emil Sahlström 1900

2006-09-29T11:42:00.019+02:00

Östa båt

2006-09-29T11:42:00.018+02:00

Ingbo kvarn vid Ingbo källa 1914, nu åter i drift

2006-09-29T11:42:00.017+02:00

Tärnsjö Garveri 1937

2006-09-29T11:42:00.016+02:00

Tärnsjö centrum 1962

2006-09-29T11:42:00.015+02:00

Missionskyrkans kör från 1928

2006-09-29T11:42:00.014+02:00

Full aktivitet för telefonin i Tärnsjö, 1960

2006-09-29T11:42:00.013+02:00

Tärnsjöprofilen Simon Jansson 1950

2006-09-29T11:42:00.012+02:00

Konsum i Tärnsjö på 50-talet

2006-09-29T11:42:00.010+02:00

Österbo fädbod, foto från 1983

2006-09-29T11:42:00.009+02:00

Många arbetstillfällen skapas kring skogen, här Tärnsjö tjärfabrik.

2006-09-29T11:42:00.008+02:00

Vandring på Kyrkstigen 1977

2006-09-29T11:42:00.007+02:00

Järnvägsstationen i Tärnsjö 1923

2006-09-29T11:42:00.006+02:00

Cafe Linnea 1919

2006-09-29T11:42:00.005+02:00

Fattigbo skola 1890

2006-09-29T11:42:00.004+02:00

Norenshuset 1935

2006-09-29T11:42:00.003+02:00

Impregnering av stolpar 1925

2006-09-29T11:42:00.002+02:00

Boda Bengt 1981

2006-09-29T11:42:00.000+02:00

Tärnsjö sett från Missionshuset ner mot centrum

2006-09-29T10:42:00.002+02:00

Stationsbilder från gamla Tärnsjö station, 2006-07 blir det åter möjligt att besöka tåg och vagnar

2006-09-29T10:42:00.001+02:00

Östa fd båt i Färnebofjärden, Östa

2006-09-29T10:42:00.000+02:00